Alpha-hona!

Det är nog bara i Norrland som det kan vara sol, 22 grader varmt och snö på samma gång!

Igår skakade jag medlidsamt på huvudet åt alla idioter i shorts och flip-flops som uppenbarligen inte lagt märke till det stora, svarta åskmolnet som sakta men säkert drog in över stan. När så störtregnet kom lutade jag mig förnöjt tillbaka i fåtöljen på droskans inglasade veranda medan gästerna på uteserveringen panikslaget försökte rädda ölen från att svämma över.

Det var för övrigt en oerhört trevlig kväll med många intressanta diskussioner... bland annat den om alpha-honan och alpha-hanen.

Lagge har i många år försökt hävda sin plats som alpha-hane, men med väskan full med bebisprylar som han fyndat på lilla mirakel ställer jag mig tveksam till det påståendet.

JAG däremot är naturligtvis en alpha-hona.

En alpha-hona kännetecknas av att hon:

• Sällan eller aldrig har fel
• Har en förmåga att övertyga andra om att ovanstående är sant, fastän så  inte är fallet

Vidare menar jag att en alpha-hona aldrig väljer en alpha-hane som sin partner, det skulle underminera alpha-honans ställning i parrelationen. Detsamma gäller för alpha-hanen. Det kan bara finnas en alpha i samma hushåll, alla andra konstellationer är ohållbara.

Två alpha-ledare under samma tak skulle innebära en konstant maktkamp där toalettsitsen så småningom skulle hoppa ur gängorna av alla resor upp och ner.

Ett förhållande utan alpha-ledare skulle däremot resultera i... ja.... ingenting alls!

Rickard hade inga invändningar att komma med. Han verkar ha funnit sig tillrätta i rollen som "beta", tryggt förvissad om att en lydig man är en lycklig man!

Eller hur älskling??