söndag 24 oktober 2010

I'm gonna be Iron like a Lion in Zion


Jag har läst någonstans att man ska göra mins en sak varje dag som skrämmer en....

Hittills har jag:
  • Flugit mycket flygplan (läskighetsfaktor 10)
  • Dansat dirty dancing framför hela bekantskapskretsen (ångestfaktor 7... hade varit högre om det inte vore för välkomstdrink..arna)
  • Flyttat in hos svärföräldrarna (omställningsfaktor 8)
  • Tagit ett jobb jag inte riktigt förstått vidden av ännu, i en stad jag aldrig satt min fot i tidigare (stressfaktor 137)
  • (I princip) klippt av mig allt hår (panikfaktor 0)
Jag antar att de senaste veckornas händelser gjort mig lagomt avtrubbad. 
Eller så är helt enkelt fru Östlund (den yngre) en modig rackare...

söndag 17 oktober 2010

Fjärde kapitlet...

Från och med i morgon är jag enligt mina egna beräkningar inne på fjärde kapitlet av mitt liv.

tisdag 12 oktober 2010

Nykär


Sitter på balkongen och lyssnar till ljudet av vågorna som slår mot stranden.
Funderar på att spela in ljudet av syrsorna som spelar så att jag har något att somna till hemma i Sverige.
Har som kommit att gilla otygen!

Det är sista natten på paradisön.
Separationsångest igen!
Kan bara beskriva känslan som nyförälskelse.
Tänker på Jamaica hela tiden.
Vill insupa varje minut som vi är tillsammans, jag och Jamaica.
Känner sorg över att skiljas åt och längtar redan tills vi ses igen.
Om jag kunde omfamna hela ön i mina armar skulle jag göra det.
Vore jag inte så rädd och äcklad av alla småkryp skulle jag kyssa marken och tugga på bladen.
(Jag brukar tugga på allt och alla jag tycker om)

Det jag gillar bäst med Jamaica är:

  •  Maten (har aldrig ätit så gott och MYCKET i hela mitt liv)
  • Människorna (naturligt glada och chillaxed)
  • Naturen(grönt och vackert överallt)
  • Musiken (ja... jag är en reggae diggare nu)
  • Drinkarna (det är alltid rum o'clock på jamaica)
  • Vädret (32 grader på kvällen is irie)
  • Sysselsättningsutbud (man har aldrig tråkigt... inte ens när det regnar)
Det jag inte gillar med Jamaica är:
  • Kaffet (smakar havsvatten)
  • ......
Vet iofs inte om jag skulle kunna bo i ett land som inte kan servera en hygglig kopp kaffe...?
Ska tänka på saken.

Mot Sverige och äkta mörkrost Gevalia Amalia!

Guaguan!

    söndag 10 oktober 2010

    Om Oscarsgalan bara visste....


    Första dagen som fru inleddes med frukost på balkongen.
    Dock höll den inte samma mått (man börjar ju bli bortskämd) som frukostbuffén nere på terrassen.
    Åt därför tillräckligt lite för att fortfarande kunna rättfärdiga frukost nr 2, men tillräckligt mycket för att servicepersonalen inte ska ha gjort sig besvär i onödan.
    Därefter en couples massage! (Bröllopspresent från hotellet.... fast jag tror nog att vi betalat för den på nåt sätt ändå)
    Skönt var det i alla fall!

    Vid 15-tiden begav vi oss ut på en katamarantur a.k.a partybåten!
    Romdrinkarna och reggaemusiken flödade i jämn stråle.
    Ankrade vid pirates cove där vi fick ta oss en simtur i det korallgröna havet.
    Dock gjorde sig de senaste dagarnas frosseri att man inte orkade ta sig särskilt långt på egen hand.
    Fick låna gul flytanordning av båtrastafarin.

    På väg hem började det regna men stämningen var lika hög som alltid.
    Tack för rom och rastas!

    Denna dag råkade också vara hotellets 12 års jubileum.
    Tema: Old Hollywood!
    Vi klev rakt in i något som inte ord kan beskriva.
    Mat överallt!
    Gamla svartvita filmer visades på en skärm vid poolen.
    Isskulpturer.
    En flygel.
    Personalen i vackra klänningar, hatt och väst.
    Underhållning av världsklass.
    Exotiska drinkar.
    Chokladfontän.

    Om Oscarsgalan bara visste..... då skulle den skämmas!

    Trots en minst sagt blöt kväll på ALLA sätt o vis klev vi ändå upp tidigt i morse för att bege oss ut på safari.
    Åkte offroad i en riktig cabbad landcruiser med camouflage, guidade av ännu en skön jamaican som jag bestämt mig för att ta med mig hem till sverige.
    Trots att det var tidig förmiddag var det enligt honom "rum o'clock" så alla planer på en helnykter dag skrotades ganska snabbt.
    Vi fick se en helt fantastisk natur, möta helt underbara människor, bada i vattenfall och lära oss allt om den jamaicanska kulturen och dess historia.

    Vi svenskar har mycket att lära....

    Nu är det dags för mig att chillax (Chill out and relax)

    Yah mon!

    torsdag 7 oktober 2010

    Ida Nilsson- snart ett minne blott

    Är inne på sista timmarna som ungmö nu.
    Som vår nyfunne amerikanska bekantskap Christie a.k.a "nutcase" just sa;

    - "This is your last night as a bachelorette... aren't you freakin out??"

    Sedan spände hon sina galna ögon i mig som bara hon kan.

    Men faktiskt inte.
    Är väl inne i jamaica mode nu?
    Känns faktiskt bara så otroligt underbart....
    Ser fram emot att bli fru Östlund Laestander.
    Och diamantringen förstås.

    Har just ätit ännu en fantastisk middagsbuffé i äkta jamaicansk anda och avrundade det hela med...
    limbotävling!!!
    Och alla som känner mig förstår säkert hur det gick.
    Blev både ovärdigt och oattraktivt.
    Johan chockade alla (även sig själv) med att vinna!

    Övrigt: 
    Madde tyckte att morötterna smakade marijuana men åt upp dem ändå.

     Mer om det senare... jag lovar.

    Nu ska här skönhetssovas.

    Respec mon

    onsdag 6 oktober 2010

    Vi ar rockstjarnor!

    Dagarna har gar fort...
    Vi gor ALLT men anda ingenting.
    Badar i det toksalta havet (som forovrigt svider duktigt i ogonen och tvingar mig att atervanda till stranden forblindad!)
    Dricker drinkar.
    Jagar smadjur med kameran.
    Latar oss i hangmattor.

    Men det som kanske ar mest spannande ar att vi ar pionjarer.
    Ingen har hort talas om Sverige.
    Vi gar omkring som frammande varelser fran yttre rymden och alla vill lara sig om det okanda lilla landet i norr.

    Vi ar rockstjarnor!
    Ja det ar vi verkligen.
    Och vi kan prata hur mycket skit vi vill. Sa lange vi gor det med ett leende.

    I morgon vantas en tur med glasbat.
    Ar inne i mitt "jamaican mode" och kommer kanske vaga snorkla utan radsla for hajattack!
    Det ar vad jag forestaller mig i alla fall.

    Evriting is crisp down ere

    Lyxigt var ordet...

    Minst 394 grader varmt idag....
    Rickard har lyckats få igång vår bärbara dator så nu ligger jag vid poolen med en fruktdrink i handen och bloggar.
    Känner mig som en överklasskärring!
    Också skönt att kunna använda å,ä och ö igen!

    Morgonen inleddes med en arrangerad powerwalk längs stranden sedan en lyxig frukostbuffen på terrassen.
    Det kkänns som att det enda vi gör är att tugga och svälja!

    Nä, nu är det dags att ställa fram den lilla röda vimpeln på bordet igen så att man kan få sig en påfyllning.
    Om jag inte kunde tänka mig att vara rik och lat innan så kan ja g tänka mig det nu.

    Guaguan!!!

    tisdag 5 oktober 2010

    Alla ursakter ar bra... utom dom daliga

    Forstar inte vad det ar for fel pa oss.
    Den ene har fatt "stirr" och kan inte rora blicken (Johan)\
    Den andre ar helt rodsprangd i ogonen (Rickard)
    Den tredje ar helt forvirrad (jag)
    Och den fjarde skrattar hysteriskt och tror att nagon lagt nagot i hennes drink (Madde)\
    Jag tror det kallas alkohol men jag kan ha fel.

    Johan spekulerar vilt kring vad detta kan bero pa.
    Jet-lag?
    Varmeslag?
    Vara kroppar reagerar negativt mot morker (det blir morkt valdigt snabbt och tidigt har)

    Alla ursakter ar bra utom dom daliga...

    Vi maste hur som helst halla oss vakna i drygt en timme till for att utnyttja vara "lekpengar" som vi tjanade in under en beachvolley match tidigare idag. (Drog ner mitt lag i skiten bor papekas)
    Dessa pengar ska vi anvanda i nagon form av auktion?
    Vill prompt ha en jamaica t-shirt eller nagot annat turist-skrap som jag kan slapa med mig hem.
    Sadesa!!

    Har forovrigt brant mig i ansiktet... kommer se bra ut pa brollopsbilderna pa fredag.
    Jippi!

    Livet pa en piedistal

    I morse vaknade vi alla fyra riktigt tidigt och bestamde oss for att ta en liten vandringstur runt hotellkomplexet som vi annu bara sett en brakdel av.
    Madde foralskade sig i ett fiskstim som simmade omkring i en liten damm langre ned.
    Sag aven en liten odla, en jattekrabba och en jamaicansk fluga.
    Den jamaikanska flugan skiljer sig inte mkt fran en svensk fluga forutom att den har en jamaikansk brytning och rastaflator.

    Efterat vantade aterigen en GIGANTISK frukostbuffe! Har aldrig sett nagot liknande... och man maste ju smaka av allt!

    Badade och tog en promenad langs stranden.
    Blev erbjudna att kopa marijuana och fa varat har flatat.
    Blev inget av det.

    Mote med brollops koordinatorn kl 12.
    Vigseln kommer att ske nere vid vattnet till tonerna av Bob Marleys "one love", brudbuketten kommer att besta av vita rosor och orkideer (min favorit!)
    Efterat blir det champagne och tarta i "the wedding gazeebo"
    Vi valde jamaikansk frukttarta, bara for att insupa kulturen till fullo.

    Lunch buffeen var minst lika omfattande som sina foregangare... nastan helt sjukt faktiskt!
    Och vi blir uppassade hela tiden.
    Tar jag en klunk vatten kommer de genast och fyller pa upp till kanten igen.
    Hamtar jag kaffe sjalv kommer de och sjasar bort mig... DE ska halla upp!

    Men trots att vi ar i paradiset ar det VI som ar exotiska.
    Vi ar namligen de enda svenskarna har vilket manga tycker ar fascinerande.
    Nastan ingen vet ens var Sverige ligger.

    Men trots att vi ar de enda nordborna ar vi inte pa langa vagar vitast av alla!
    Idag har jag sett fyra nyanser av blek!
    Intressant.

    Nu ar klockan exakt 15.00 och mkt solsken aterstar.

    Puss pa er alla dar hemma!

    måndag 4 oktober 2010

    Om inte detta ar paradiset sa vet jag inte vad....

    Klev upp tidigt i morse for att for en gangs skull hinna ata frukost innan vi skyndade ivag till flygplatsen.
    Det ar inte latt att komma in i USA och det ar minst lika komplicerat att aka darifran!
    Landade i Montego Bay vid 17 tiden (svensk tid) och mottes for forsta gangen pa hela resan av leenden! (och reggagemusikanter forstas!)
    Blev valkomnade in i en lounge dar vi serverades ol i rikliga mangder medan vi vantade pa transfer till hotellet.\
    Antligen blev vi behandlade som gaster istallet for skurkar som i USA.

    Det tog drygt en timme med minibuss till hotellet men under den tiden hann vi se mycket av vad som ar Jamaica.
    Helt plotsligt stannar vi mitt ute i ingenstans framfor en liten hydda-liknande byggnad med skylten: Drinks and joints!
    Ol-paus!!!

    Val framme vid hotellet togs vi emot som kungligheter och serverades champagne i lobbyn.
    Snyggt!
    Hotellkomplexet ar som taget ur en katalog... kritvit strand, palmer, pool, hangmattor, barer och restauranger under bar himel.
    Allt du onskar kan du fa (som Benjamin syrsa sjunger)

    Till middag dukades en helt makalos buffe upp som strackte sig over hela poolomradet. MAT OVERALLT!!!

    Men dessvarre forstar vi nu aven innborden av jet-lag sa det blir till att soka sig upp pa rummet ganska snart.
    Har en laaang dag framfor oss i morgon dar, forutom sol, bad och drinkar i poolen, ett mote med brollops koordinatorn star pa schemat.
    Ska bli mycket spannande!

    Men for att uttrycka mig som en jamaican sa ar allt har kort och gott aire!

    söndag 3 oktober 2010

    Miami

    NnUNu bloggas det från mobilen på ett hotellrum I miami. klockan här är bara 21.50 men hemmai sverige är det redan tidig måndag morgon och det känns I kroppen att man varit vaken I 22 timmar. Hade tänkt bege oss ut och upptäcka stan men..... Vi stannar nog där vi är. Finns ju både pool och restaurang med vacker utsikt. Har massor attberätta men det viktigaste är att vi alla mår bra och tog oss in I landet utan större problem. Men än så länge har inte amerikanarna gjort något gott intryck.... Lata och snåla!!!!! Hoppas jamaica vet bättre... pÅker kl 17 svensk tid I morgon.. Puss på er alla

    lördag 2 oktober 2010

    Typiskt karlar!


    Dagen började tidigt....
    Hämtning 07.20 men vaknade redan kl 06... och tur var väl det.
    Mina nya naglar gjorde den enklaste uppgift omöjlig.
    Att torka sig var en mardröm och jag gruvar mig till nästa gång.
    Men blir det som sist jag var utomlands lär inte det vara ett problem förrän om ca 11 dagar....

    Rickard fastnade i säkerhetskontrollen och vi var nära att missa planet.
    Tydligen hade han någon otillåten vätska i sin necessär...
    Så djävla typiskt karlar!!!!!!!
    Visade sig efteråt att det var min nagellacksborttagning som jag lagt ner där kvällen innan....
    Men ändå.

    Flygresan gick relativt smärtfritt. 
    Greps bara av panik lite grann...
    Madde stolt och tog åt sig äran.
    Vet inte varför.

    Hämtning av Markus på Arlanda.
    Skjuts ut till Kallhål... jag menar Kallhäll.... saksamma!
    Fick klara oss själva och tog oss in till city (läs: staan) på egen hand.
    Åt  taskig taco-mat till lunch och mjuk yoghurtglass till dessert som började bränna på tungan efter en stund.

    Köpte braiga grejjer.
    Vet inte riktigt vad Johan och Rickard gjorde under tiden... förmodligen något viktigt. (Kollade in nya häftiga applikationer till telefonerna)
    Hittade en spännande butik som på ytan sålde vintagekläder men som bjöd på både läderpiskor och gummitrosor längre bak i lokalen.
    Blev lite förälskad i en skinnhuva med dragkedja där fram men kvävningsrisken var påfallande så jag lät bli.

    Tog oss hem på egen hand också.
    Sushi och pizza till middag!
    Var så hungrig att jag kunnat äta en och en halv flodhäst!
    Ville beställa 32 bitar men Johan trängde sig före och beställde bara 7.
    Enligt princip kan jag inte äta mer än en fullvuxen karl (även fast jag i praktiken gör det ändå) och var därför tvungen att halvera min beställning.

    Nu vankas kaffe med dopp som man säger hemma i norrland...
    Ska försöka lura i Madde en liten skvätt så att jag har någon att hålla mig sällskap i natt när den stora paniken kommer...
    Än så länge håller hon sig till läsk... men det hon inte tänker på är att cocacola också innehåller koffein!!!

    Jag skrattar ondskefullt inombords....

    fredag 1 oktober 2010

    Sista gången


    Några timmar kvar...

    Klockan visar 00.36 vilket innebär att väckarklockan ringer om mindre än 6 timmar...
    Rickard har redan somnat förstås.
    Själv har ögonvitorna fastnat i ett orubbligt stirr....

    Fasen va svårt det är att skriva med långa naglar förresten... har kämpat med samma mening i evigheter.
    Hursomhelst...

    Detta är sista gången jag ligger i min egen säng som ogift...
    Tanken är obegriplig.
    Har skrattat, gråtit och hyperventilerat i omgångar.
    Vemod, lycka, spänning, skräck....
    Som min 14 årige systerson skulle kallat mig; "EMO" 


    Godnatt....