tisdag 6 april 2010

Mambojambo


Kom hem från jobbet idag och hittade spännande post på golvet! Dels låg där Rickards presenkort på fallskärmshoppning, nu finns ingen återvändo! Dels en postavisering med okänd avsändare och sist men inte minst... det STORA vita kuvertet märkt: .




Förstod genast att det var bokningsbekräftelsen till Jamaica och var tvungen att hejda en impuls att slita upp upp det. Tänkte att Rickard kanske vill vara med och öppna det så att vi kan läsa igenom alla pappren tillsammans. En fin gest från en omtänksam flickvän.




Ricktade istället min uppmärksamhet mot den mystiska postavin, säkert något spännande! Behöll ytterkläderna på och skuttade iväg till Preem. Väl där får jag veta att paketet inte kommit ännu!! Posten är alltså före sig själv i vissa avseenden. På väg ut hör jag någon som ger ifrån sig ett harklande ljud bakom mig. Det var mamma som ville påkalla min uppmärksamhet samtidigt som hon försökte rensa gommen från nötsmulor, något hon lyckades mindre bra med. Flera gånger under samtalet träffades man av en blöt och grynig massa i mellangärdet. Tur för mig att hon inte är mer än en tvärhand hög, annars hade man fått en nötprojektil i pannan istället!




Så snart jag kommit innanför dörren beslöt jag mig för att öppna det stora vita kuvertet trots allt. ´"Kan ju va bra att jag skumläser det lite grann först" resonerade jag i all välmening.
Det var mycket riktigt bokningsbekräftelsen till Jamaica och en massa annan viktig information, eller mambojambo som jag kallar det. Man blir ju KNÄPP! Vaddå avreseavgift? Vaddå elektroniskt visum? Vaddå? vaddå? vaddå? Känns komplicerat.
Eftersom vi inte betalat någon handpenning ännu finns fortfarande möjlighet att dra sig ur. Något som känns ganska lockande emellanåt. Särskilt som man inte får mycket till uppbackning i detta tuffa beslut.
Jag vet att min familj stöttar mig i de val jag gör och att ingen förebrår mig för att jag väljer att gifta mig på andra sidan jorden (i princip). Men jag saknar ändå den där entusiasmen som jag så mycket behöver just nu.
Det är mycket begärt, det är jag medveten om, men jag behöver mer än deras godkännande.... jag behöver delaktighet och uppmuntran.

Har givetvis hunnit spåra klänningen också. Den befinner sig i Orebro (läs: Örebro), vilket innebär att klänningen äntligen nått svensk mark!! DET är däremot ett paket jag INTE kommer att öppna med lika stor iver.Har inte budgeterat för ett nytt inköp av klänning så oavsett vad paketet innehåller kommer jag att ha det på mig den dag jag gifter mig. Om det så är en kinesisk folkdräkt med knätofsar och bambuhatt!

Nu är klockan 12.33 vilket, enligt kassören på Preem, borde innebära att det mystiska paketet anlänt nu.
För den som är nyfiken kommer en full redogörelse för innehållet lite senare.....

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar