Bättre vänner sökes!

Lördag morgon vaknar jag med ett pirr i hela kroppen. Rickard ska till att "svennas" och JAG får vara med på kuppen!

Mina uppdrag:

1. Sabotera två av tre fortskaffningsmedel

2. Packa väska enligt utförliga instruktioner

3. Leverera väska innan kl 10.00

4. ... ja, det var nog allt...

Misslyckades med första uppdraget.

Lyckades genomföra uppdrag nummer två och när så det tredje på dagordningen skulle verkställas slog det mig att kanske.... KANSKE var även JAG på väg att utsättas för en "kupp". Visst hade tanken passerat mitt medvetande tidigare, men alla mina försök till att gräva fram sanningen hade inte resulterat i någonting!! Inte så mycket som ett darr på rösten, inte en enda felsägning, inga spänningar i luften som brukar uppträda när man bär på en hemlighet. Men helt säker kan man ju ändå inte vara.....

Anlände till lekparken som, förutom ett par nyvakna småbarnsföräldrar, var helt tom! Men visst log väl han i yllemössan lite VÄL mycket mot mig? Och visst såg väl hon i den randiga halsduken lite VÄL hemlighetsfull ut? Kanske ligger de och gömmer sig i buskaget?

Det gjorde de inte.

Ringde Matilda. AHA... FEL lekpark!

Kilade raskt vidare....

Mötte upp Matilda i den andra lekparken, Micke hämtade väskan som avtalat och körde sedan snabbt därifrån. Uppenbart stressad....

Släpper tankarna på möhippa helt och hållet. För många lösa trådar!

Men så får jag ett kuvert i min hand....

Fick någon form av blackout.

Vaddå lösa kläder? Och har jag snus så att det räcker? Är snusdosan viktig på något sätt? För isf måste jag nog gå förbi macken!

Matilda sjasade på mig och ledde mig i rätt färdriktning.

Fortfarande blackout.

Visst var det Martinas bil jag såg köra förbi mig vid övergångsstället? Så jag ÄR övervakad??

Småspringer under tunneln, vill ju inte låta dem vänta.

Kliver in på USM som just har öppnat. Ingen där.

Uppger mitt kortnummer och går sakta mot omklädningsrummet.... Letar bekanta ansikten bland träningsmaskinerna. Inte en käft!

Så ropar receptionisten efter mig...

- VÄNTA! Är det du som är Ida?

JAH! Nu börjar det.....!

Får ännu ett kuvert.

Går mot kylen och väljer den minst äckliga av alla vidriga smaker. Nu då? Ska jag ta den och springa eller ska jag köpa den? Har jag ens pengar med mig? FÖRVIRRAD!

Hittar en tjugolapp i väskan. Kan andas ut....

- Den är redan betald, upplyser receptionisten mig.

Försöker slingra mig, men måste dricka upp hela. Mår illa.

Följer instruktionerna på lappen och stegar ut ur lokalen mot nästa anhalt; KICKS.

Där kommer jag säkert bli väl omhändertagen, vilken underbar dag!

Kliver in i butiken. Upprymd!

Lokalen är tom. TOM!

Kikar bakom varje hyllplan. Ingen där.

- Du ser lite vilsen ut! Påpekar en i personalen....

- Jag tror att jag ska vara här, men.... ingen är. ju. här... stammar jag generat fram.

Tar fram lappen och läser instruktionerna igen. Jo, nog var det väl hit jag skulle?

Söker mig mot utgången. Förödmjukad.

Och just som jag skulle lämna butiken blir jag stoppad av Jeanette i kassan som räcker mig.... ännu ett kuvert!

Motvilligt tömmer jag halva flaskans innehåll mot min hals samtidigt som jag försöker klura ut vart fan jag ska ta vägen härnäst??!!!

Blackout.

Ber om hjälp.

Får ingen.

Träffas av snilleblixt och rycker loss nyckeln från sin plats.

Busstationen.... ?? Ska vi åka någonstans? Undra var!

Kissnödig.

Alla toaletter upptagna.

Gör en avstickare till Sagagallerian.

Får låna toaletten på Rhodos.

Kissar i über-fart.

Småspringer till busstationen.

Gör mig beredd....

Tycker att jag ser några bekanta ansikten lite längre bort och börjar vinka!

Inser mitt misstag.

Letar reda på skåp nr 24.

Tittar på låset. Tittar på nyckeln. Inser att den inte passar men försöker ändå.

Tittar på låset. Tittar på nyckeln. Försöker igen.

Tittar på nyckeln. Tittar på skåpet. Hittar rätt lås lite längre upp!

Ser en liten flaska jägermeister med en lapp som lyder: "Svep mig först!"

Ser mig omkring...

Skruvar av korken. Hade de verkligen inget annat tillbuds där hemma?

Antar att jag kommer behöva ett par starka droppar.

Sveper innehållet.

Magen vrider sig av fasa.

Öppnar kuvertet som stod lutad bredvid.

Leendet vänds upp och ner.

Pannan i djupa veck.

Skämtar de med mig? Eller är skämtet ett skämt?

Bäst att jag tar mig en titt på Vasaplan. De kanske väntar där med skumpa trots allt?

Vill ju inte sabba alltihop när jag tagit mig så HÄR långt.

Vore ju oartigt!

Inte ens 69ans stammisar satt i busskuren...

Småfull och grundlurad ringer jag till Matilda som naturligtvis vrider sig av skratt!

Blir lovad lunch som kompensation.

Lunch....... LUNCH!? Jag vill inte ha LUNCH!! Vem är sugen på lunch efter att ha sköljt ner en Gainomax med Jäger?

Har nu fastställt att mina vänner har härlig humor, svans och horn!!!

Men vet ni vad tjejer? Det har JAG OCKSÅ!

Be afraid............. be very afraid!